Antikrundan

Sommarens stora loppisguide!

30 maj, 2013, 10:05

Härligt folkliv och massor av fina fynd – att gå på loppis är ett sant sommarnöje! Vi har samlat Sveriges bästa loppisar i en smart guide, ge dig ut på vägarna du med!

 

Lappland

 

Gällivare

Bakluckeloppis i parken

072-245 32 50

 

Vilhelmina

Prima Prylar

Volgsjöstrand 5

0940-108 64

 

Norrbotten

 

Piteå

Loppis i Badhusparken

0705-61 16 72

 

Kalix

Antikaffären Blå huset

Köpmannagatan 26

0923-106 70

 

Boden

Veckans Allehanda

Kungsgatan 14

0921-133 44

 

Luleå

Antikt och unikt

Sakrislundsvägen 9

0920-620 46

 

Västerbotten

 

Umeå

Rödå antik

Rödåsel 61

070-632 24 74

 

Skellefteå

Myrorna

Gymnasievägen 14 B

0910-73 38 56

 

Ånäset

Stenfors gård

070-569 95 55

 

Vännäs

Antik Bothnia

Kommendörsgatan 3

070-516 00 29

 

Jörn

Hej Loppis i Jörn

Björklundsgatan 5

070-297 06 63

 

Ångermanland

 

Örnsköldsvik

Westmans antik

Järnvägsgatan 6/Strandkaj 3

070-670 84 41

 

Älandsbro

Blå porten

Ramsås 519

070-352 21 43

 

Sollefteå

Graninge bruk

070-616 80 87

 

Kyrkdal

Antik och loppis i Kyrkdal

www.antikloppan.se

 

Jämtland

 

Östersund

Strandloppan

Törnstensgränd 12

070-649 35 47

 

Brunflo

Antik & beg i Brunflo

Rondellen E14 E45

063-210 65

 

Åsarna

Inlandsloppan

Europaväg 45

070-239 31 73

 

Järpen

Fjällboden Antik & Hemslöjd

Tallbacksstigen 2

070-216 18 56

 

Härjedalen

 

Vemhån

Antikloftet

Svegsvägen 25

070-623 57 64

 

Sveg

Kupan Röda korset

Dalagatan 12

0680-109 03

 

Medelpad

 

Sundsvall

Fyndlagret

Bultgatan 7

060-12 10 80

 

Bergeforsen

Lunde Gård

Lögdövägen 2 a

www.lundegard.net

 

Kvissleby

Antik och annat

Svartviksvägen 24

070-214 45 95

 

Söråker

Märrgårds loppis

Märrgård 253

073-073 67 92

 

Hälsingland

 

Bollnäs

Gammalt & nytt

Söderhamnsvägen 2 (Renbron)

0278-146 00

 

Ljusdal

Fyndhallen

Sjulhamregatan 6

073-883 24 05

 

Segersta

Hälsinglands längsta loppis

Milleniumbron

070-296 68 88

 

Bjuråker

Loppis på Bricka Bygdegård

Bricka 6387

0653-220 78

 

Dalarna

 

Djurås

Tulavippan

Öststjärna 110

070-419 32 17

 

Falun

Loppishallen

Ryckepungsvägen 9

023-661 12 54

 

Borlänge

Sussie’s Skattkista

Herrgårdsgatan 25

076-273 15 64

 

Nittsjö

Gökungen antik och kuriosa

Nittsjö Keramikvägen 26

070-631 92 56

 

Gästrikland

 

Gästrike Hammarby

Storloppis

Anders Uppströms väg

070-637 91 57

 

Sandviken

Hantverkarns Loppis

Hantverkarbacken 21

www.hantverkarnsloppis.vpsite.se

 

Storvik

Loppis i Gustafsäng

Övermyravägen

073-541 21 39

 

Kungsgården

Maras Loppis

Ovansjövägen 221

073-036 23 94

 

Uppland

 

Uppsala

Bakluckeloppis

Ulva kvarn

073-074 57 07

 

Sigtuna

Bakluckeloppis

Venngarn Slott

076-323 10 22

 

Enköping

Trögdsboden

Veckholm

0171-821 71

 

Norrskedika

Bakluckan Drive-in-loppis

073-647 30 38

 

Norrtälje

Drive-in-loppis

Roslagsstoppet

076-896 63 70

 

Västmanland

 

Ramnäs

Loppis på Café 66

Norrbyvägen 60

076-947 62 56

 

Västerås

Loppisfynd

Hejargränd 6

021-30 04 25

 

Arboga

Kuriosaboden

Dragmansgatan 2

058-91 27 05

 

Kolbäck

Anki’s fyndbod

Hallstavägen 4

073-909 30 31

 

Storå

Loppis Larsbo

Fanthyttan 171

070-659 17 43

 

Värmland

 

Brunskog

Matildas bod

Slorudsborg

0570-523 90

 

Åmotfors

Alla ”Tiders” Prylar

Normavägen (Patronen)

072-235 11 70

 

Karlstad

Karlstadloppis

Garvaregatan 9 A

054-400 16 05

 

Filipstad

Fenix loppmarknad

Hertig Karlsgatan 22 A

0590-612 15

 

Närke

 

Lännäs

52:ans loppis & galleri

Odensbacken

019-32 24 04

 

Örebro

Loppis för alla

Oskarsvägen 40

019-18 88 90

 

Askersund

Antikboden i Askersund

Långvik, Edenslund 407

0703-18 23 50

 

Vintrosa

Tysslinge möbler

Tysslinge 224

070-547 45 47

 

Södermanland

 

Mariefred

Qvartinge antik + form 1900

Qvartinge Gård

0159-121 02

 

Eskilstuna

Santessons loppis

Gustavsvägen 8–10

070-565 73 32

 

Nyköping

Pumpen loppis

Buskhyttan

0705-44 35 07

 

Nyköping

Nyköpings hamnplan

Östra längdgatan

0734-430650

 

Jönåker

Loppis Kalle i backen

Riksvägen 2

070-573 01 16

 

Botkyrka

Drive-in-loppis vid husmässan

Kumla Gårdsv 24

076-896 63 70

 

Östergötland

 

Linköping

Kvalitetsloppis

Drottninggatan 36

072-518 25 28

 

Motala

Återvinningen

Södra Allén 23–25

0141-504 88

 

Hallsberg

Uffes lada

Kvarngatan 17

070-339 26 24

 

Fornåsa

Loppis i Fornåsa

Kvarngatan 3

0141-701 50

 

Dalsland

 

Grinstad

Wandels handel

Uggloms gård

Tel 070-621 94 98

 

Köpmannebro

Gunillas Antik och kuriosa

Köpmannebro

070-669 51 03

 

Ånimskog

Vassvikens gammalt och nytt

Vassviken 501

Tel 073-828 80 26

 

Dals-Ed

Bakluckeloppis

Centrumtorget

070-574 28 52

 

Bohuslän

 

Tanum

Tanums loppis

Stationsvägen 5

0708-13 32 18

 

Kungshamn

Barncancerföreningen loppmarknad

Stämmet, Väjern

0523-303 63

 

Uddevalla

Antik-Harry

Kilbäcksgatan 25

0522-384 09

 

Lysekil

LFF:s loppis

Landsvägsgatan, mitt emot järnvägsstation

073-596 59 63

 

Västergötland

 

Borås

Frufällan marknad

Skogsrydsvägen 116 + 122

033-14 15 14

 

Falköping

Bangatans loppis

Bangatan 16

0735-95 10 30

 

Mariestad

Ullervad

Jula BK’s loppis och auktion

0501-355 98

 

Lidköping

Loppis Lilla Torget

Lidköpings gamla Sockerbruk

0730-60 88 81

 

Öxabäck

Antikhuset i Öxabäck

Överlidav 13

0320-593 10

 

Göteborg

Bakluckeloppis

Slottsskogen

0733-49 04 00

 

Halland

 

Laholm

Sjökvisten’s Allehanda Antikt & Kuriosa

Staffanstorp 715

0430-600 69

 

Slöinge

Antikstället

Stationsgatan 4

0346-406 05

 

Varberg

Bakluckeloppis

Sparbankshallens parkering

0340-69 02 00

 

Halmstad

Bakluckeloppis

Halmstad travet

0722-00 20 34

 

Varberg

Varbergs GIF

Hammervägen 5

0340-679804

 

Småland

 

Moheda

Östregård

www.ostregard.se

 

Vrigstad

Vrigstad Antikcenter

Gästgivaregatan 8

0382-301 50

 

Hamneda

Annas Kuriosa

Bäckaryd

0372-190 68

 

Lammhult

Antikt i Lammhult

Asa Brottsahemmet

070-309 41 81

 

Gotland

 

Visby

9 Liv

Söderväg 2

0498-21 73 37

 

Visby

Toggas byggåtervinning

Lummelundsväg 49

0498-501 84

 

Hedeby

Loppshop

Tjautet

0731-42 85 54

 

Klintehamn

Fröjel Retro & Design

Fröjel, Ansarve 532

0498-24 41 88

 

Öland

 

Grönhögen

Hamnvägen 2

0703-61 15 79

 

Färjestaden

Coola loppan

Björnhovda 116

0485-722 07

 

Köpingsvik

Antik inspiration

Skedemosse Gård

0705-20 21 71

 

Rönnerum

Eufemia Nött & Nytt

Längs väg 136 mellan Stora Rör och Rälla

076-147 88 88

 

Blekinge

 

Ronneby

Loppis i Brunnsparken

0457-141 97

 

Karlskrona

Wämöparkens loppmarknad

0702-31 10 19

 

Karlshamn

Begagnat-Centralen i Blekinge

Strömmavägen 28

0708-89 81 40

 

Jämjö

Loppis i Jämjö Folkets hus

0455-488 99

 

Skåne

 

Norra Rörum

GIF:s loppmarknad

Idrottsplatsen

0705-74 18 36

 

Ängelholm

Fyndet antik & kuriosa

Industrigatan 6

0431-169 43

 

Malmö

Loppis

Drottningtorget

040-34 15 45

 

Lund

Loppis

Södra Esplanaden

046-35 57 00

 

Janstorp

Utomhusloppis

Kämpavallen

0411-46 173

 

Foto: Pernilla Wästberg

Plocka fram figurinerna!

7 mars, 2013, 10:03

Nu är de gamla figurinerna trendiga igen! Vi frågade antikexperten Camilla Behrer om dyrgripar och vilka firmor man ska hålla ögonen lite extra på.

Vad säljer bra just nu?

– Art déco-figuriner från Lenci och Goldscheider. Fint skulpterade figurer av Åke Holm och Gunnar Nylund. Men även ovanliga pjäser av Lisa Larson samt skulpturer av Michael Schilkin och Birger Kaipiainen från finska Arabia. Unika föremål av hög kvalitet.

Samlarfavoriter?

– Fåglar, elefanter och andra djur.

Populära motiv?

– Art déco-figuriner är efterfrågade, framför allt gracila unga kvinnofigurer. Rent krasst köper de flesta hellre en söt ung flicka än en gammal grå gubbe.

Vad är trendigt?

– Jag tror att många i den nya generationen hellre köper en antik buddhafigur av förgylld brons än en rokokodam av porslin.

Hur ser jag om figurinen är gammal?

– Äkta 1900-talsfiguriner går ofta att datera efter märkning, men när det gäller äldre figuriner finns det inga enkla tumregler. Då tittar vi på hur de ser ut undertill, om det finns någon signatur, och vilken färg porslinsmassan har. Dessutom tittar vi på formen, dekoren, hur de är målade och med vilka färger. Är figurinen riktigt gammal bör den rimligtvis också ha ett visst slitage.

Vem köper?

– De mest unika pjäserna går ofta till samlare, men de som är producerade i större skala går till alla möjliga privatpersoner samt till handeln. Här finns fyndchanser!

Dyraste figurinen på Bukowskis?

– Gränsen för vad som kan kallas figurin är inte helt skarp, men bland 1900-talskeramiken de senaste 10 åren skulle jag säga ”Spoven” av Birger Kaipiainen. Den är gjord i stengods och metall som klubbades för 390 000:–. Den dyraste moderna porslinsfigurin jag minns är Gerhard Hennings ”Prinsessan på ärten” som klubbades för 125 000:–.

Av Veronica Sundén

Foto: Bukowskis Auktioner

Här är morgondagens dyrgripar!

30 januari, 2013, 08:01

Antikexperten Joakim Bengtsson spår mattor och lampor en lysande framtid. Men det finns fler spännande bubblare i jakten på morgondagens antikviteter!

– Det är omöjligt att förutse vad som blir morgondagens antikviteter, säger Joakim Bengtsson när vi träffas i hans auktionshus i Helsingborg. Den som kan spå detta blir rik, fortsätter han och skrattar. Men jag kan berätta vad jag tycker borde gå upp i pris.

När det gäller möbler är Joakim bestämd.

– Stilmöbler, främst från slutet av 1800-talet och fram till 1960–70-talet är otroligt prisvärda. De kan bara gå upp i pris.

Det som också kommer stort är möbler och föremål från 1970–80-talet.

– Vi lämnar det minimalistiska vita och boar in oss. Folke Ohlsson för Dux eller Bertil Fridhagen för Svenska Möbelfabrikerna i Bodafors är bara två exempel på formgivare vi kommer att se mer av. Deras möbler är prisvärda men på väg upp, folk har insett att de är av fin kvalitet och formgivna med känsla.

Generellt sett menar Joakim att det som kan nyttjas både till vardag och fest är eftertraktat.

– Skrytobjekt som bara står framme eller används enbart till kalas är förlegat. I dag vill man kunna använda sina saker jämt.

Ett exempel är silver. Att köpa silverbestick låter dyrt men blir väl så billigt som att köpa nya i rostfritt stål. Dessutom blir det en investering.

– Metallen i sig är kostsam, men det är ändå billigare att köpa silver på auktion eller hos antikhandlare. Nypris för gedigna silverbestick är cirka 1 000:– per del medan du kan få motsvarande antika silverbestick för mellan 150 och 500:–.

Utrymme för ytterligare prishöjningar finns eftersom kvaliteten på gamla bestick oftast är bättre än på nya.

– Ett bra exempel är serien Rosenholm. Samlar du på denna bör du absolut leta efter de som gjordes före slutet av 1970-talet. Då var de tyngre och innehöll mer silver.

Hur är det då med textilier och mattor?

– Äkta mattor är sanslöst billigt, säger Joakim. De är billigare än mattor på Ikea.

Märta Måås-Fjetterström är en av våra mest kända formgivare när det gäller mattor, hennes verk är inte bara vackra, de kostar också mycket pengar. Men det finns andra mindre kända designers som är framstående och än så länge billigare. Ingrid Dessau, Ingegerd Silow och Marianne Richter till exempel. Deras mattor kommer att öka i värde.

Vad är han då själv ute efter? Joakim skrattar, det är snarare så att han köper för ofta och för mycket. Det är sällan han hinner sakna något, men under en månad i höstas var han utan äggskärare.

– Min gamla gick sönder och jag vägrade köpa en ny även om de bara kostar 49:90. Till slut hittade jag en på loppis som jag är otroligt nöjd med.

För visst handlar vackra saker, inte minst antikviteter, i första hand om en njutning i nuet.

– Köp det du tycker om och använd sedan föremålen och möblerna. Gläds åt dem, då blir du lycklig! Lägg inte vackra bestick i en låda eller smycken i ett kassavalv. Visst ska man tänka framåt och ta väl vara på det man har, men det betyder inte att sakerna inte ska användas!

 

Fler bubblare!

* Porslin från Upsala-Ekeby, av formgivare som Ingrid Atterberg, Anna-Lisa Thomson och Mari Simmulson.

* Porslin från Gabriel Fajans och Bo Fajans.

* Vintagekläder och äldre bijouterier.

* Kristallkronor.

* Art déco- och jugendföremål.

 

Av Anki Linderoth

Foto: Pernilla Wästberg

 

Följ med Loppisbloggen hem till Annikki!

Annikki Petterssons samling är ögongodis för alla som uppskattar vackra textilier. Hemma i villan i Hässelby har hon ett helt rum fullt av broderier.

I många år låg samlingen gömd på vinden medan Annikki skötte sin svårt sjuke make. Att plocka fram broderierna blev ett möjlighet att fylla ett tomrum - på flera sätt…

Väggbonader med fåglar i korsstygn. Munkar som dricker vin. Gigantiska vita bordsdukar, handdukar med monogram och en tavla med hundar som blivit beordrade att sitta fint. I Annikkis samling finns allt en textilälskare kan drömma om. Vissa dukar är nästa för perfekta – man får känna försiktigt på ytan för att försäkra sig om att blommönstret verkligen är broderat, och inte tryckt.

– När jag sorterar kan jag inte låta bli att tänka på kvinnorna bakom broderierna. Jag brukar fundera över vad de hade för möjligheter. Vad tänkte de på, när de satt med nål och tråd och sydde, kanske med ett stearinljus som enda ljuskälla? För mig är detta inte bara broderier – det är en fantasivärld som öppnar sig, säger Annikki.

Hon pratar fort och mycket, lyfter fram lådor, vecklar ut dukar och viker ihop. Rummet i villan ser nästan ut som ett litet museum. I en bokhylla ligger mindre alster, brickdukar och dukar på rullar. På en vägg hänger några av hennes favoriter, bland annat den bräckliga väven med munkarna. På väggen mitt emot står stegar med ihopvikta dukar hängandes över varje pinne. Stegarna har Annikki själv snickrat.

Hon växte upp i norra Karelen under kriget. Mamman fick själv försörja familjen medan Annikkis pappa tjänstgjorde i armén.

– När man la örat mot marken kunde man höra hur de bombade längre bort. Pappa klarade sig, men var sjuk när han kom hem. Vårt lilla lantbruk utvecklades inte som vi hoppats och vi barn fick tidigt ge oss ut i arbetslivet. Jag drömde om att få gå en kurs i broderi, men det fanns det inte pengar till, säger Annikki.

Annikki hamnade i restaurangbranschen och mötte sitt livs kärlek, den svenske trombonisten Bertil Pettersson. Han kom till hotellet där Annikki arbetade för att spela med sin orkester.

–  När han åkte hem efter en månads tid sa min chef att ”nej, vi måste nog be Bertil komma tillbaka, för Annikki är så ledsen”. Så han kom tillbaka. När han sedan reste hem till Stockholm igen följde jag med honom, och vi förlovade oss. Det var våren 1955. Sen fick vi två söner, Jan och Åke, och fem barnbarn, berättar Annikki.

Annikki har handarbetat mycket. När barnbarnen var små stickade hon kläder till dem.

Broderier började hon samla på under 70-talet. De första köpte hon i en butik på S:t Eriksplan inne i Stockholm. För några tio kunde hon få en hel hög med vackra dukar, vissa nästan hundra år gamla.

– När en gubbe snickrar en byrå, då blir den genast högt värderad. Men när kvinnor broderar, då är det inte värt något alls. En gång såg jag en dam som putsade fönster med gamla broderier. Jag blev så upprörd! Det blev en vändpunkt för mig. Efter det bestämde jag mig – jag ska rädda broderierna!

 I tre decennium samlade Annikki. Under sina resor med husbil i Sverige stoppade Annikki och Bertil ofta till vid auktioner, samlarmässor och loppmarknader. En av de äldsta textilierna, från slutet av 1800-talet, hittade hon på en gårdsauktion. Den låg skrynkligt ihoplagd i en hög med andra broderier. På väven sitter två munkar och dricker vin i ett källarvalv. Med gammeldags bokstäver står det broderat: ”I djupa källarhvalfvet här kan man all världen glömma”.

Många av sina bästa fynd har hon gjort precis före stängningsdags. När försäljarna är på väg att plocka ner är det läge att pruta.

– En gång blev jag så väldigt förtjust i en duk. Den kostade lite mer än jag hade råd till, men då övertalade jag Bertil att ge den till mig i födelsedagspresent. Han har varit tålig många gånger, min Bertil, men han har nog trots allt fått ut något av det ändå, genom att se min glädje, säger Annikki.

En hakklapp, från 1927. Sigrid hette flickan som fick den i present.

I början av 90-talet drabbades Bertil av en hjärnblödning. Annikki ville så länge som möjligt vårda honom hemma. Ett rum på bottenvåningen gjordes om efter Bertils behov.

 - Det var en väldigt jobbig tid. Till sist var det en biståndshandläggare som satte stopp och bestämde att Bertil skulle flytta till ett vårdhem. Jag kan fortfarande gräma mig även om alla tyckte det var rätt beslut, berättar Annikki.

När Annikki inte längre behövde ta dygnet runt-ansvaret för sin sjuke man öppnades en möjlighet att ta upp gamla hobbies.

– Det var då jag kom att tänka på min broderisamling. Den hade legat i lådor på vinden sedan Bertil blev sjuk. Jag började att ta ner lådorna, sortera och tvätta. Nu hade jag ju plats också. Bertils rum stod tomt, så det fick bli mitt eget lilla museum, säger Annikki.

Sönerna har inte mycket till övers för mammas broderisamling.

– Jag brukar fråga dem, ”vad ska ni göra med mina broderier när jag dör?” Då svarar de: ”du ska inte dö på länge än, och när du dör, då kör vi dina broderier till återvinningsstationen!”, säger Annikki, och man anar en viss ironisk underton.

– Egentligen skulle jag vilja göra mig av med hela samlingen, sälja alltihopa. Jag känner redan nu att jag sorterar lite för mycket och aldrig riktigt blir nöjd. Om jag får drömma skulle jag vilja att broderierna kom andra tillgodo. Men jag vet inte om något museum vill ta hand om det. Jag gjorde några försök och ringde museer på 80-talet, men de sa att deras samlingar redan var fulla då. Trist – det är ju en bit kvinnohistoria, säger Annikki, men konstaterar samtidigt att samlare, de är ett släkte för sig:

– Jag samlade inte under hela Bertils sjukdomstid. I tjugo år låg broderierna på vinden. Men som samlare förblir man nog alltid lite tokig. Ofta, när jag tittade på intervjuprogram på tv, kunde jag komma på mig själv med att jag inte lyssnade på samtalet. Istället satt jag och tittade på dukarna de hade framför sig på bordet.

Annikki använder aldrig sina broderier – inte ens som dukar.

– Nej, då kan det ju bli fläckar! Det här är en samling, en bit kvinnohistoria, och jag skulle aldrig förlåta mig själv om det blev fläckar!

AV MARIA SVEMARK

FOTO: KURT PETTERSSON

Imorgon på Loppisbloggen: Bukowskis vintageexpert berättar om vilka textilier du ska hålla utkik efter!

 

Vikta för mig

3 december, 2012, 08:12

Jag är fruktansvärt svag för gamla textilier, speciellt från 60- och 70-talet. Det vill säga den sortens retrotextilier som min svärmor, om hon slängde sig med amerikanska uttryck, skulle rata med orden ”been there, done that” (”varit där, gjort det”).

 

Det finns något väldigt glatt och sorglöst över de här tygerna, med sina barnsliga figurer och starka färger.

Lyckliga jag som kom över en stor hög med fina dukar på loppis förra helgen. De hade samma charmiga stil, samma klara färger.

Vikta och manglade med kärlek. Jag misstänker att de kommer från samma människa.

 

En människa, som med sin donation till loppisen gjort mig jätteglad.

 

Vem är hon? Jag är nyfiken.

Kan vara svärmor.

Jag vågar inte ringa och fråga.

AV MARIA SVEMARK

Sy våra fina julgardiner!

6 november, 2012, 11:11

Med några veckor kvar till advent hinner du sy våra fina julgardiner i rött och vitt! Eller är du kanske en sådan som oftast väntar med pyntet till sista minuten? Missa då inte våra Skapa stämning snabbt-tips längst ner!

Så här syr du gardinerna!

Material: Vi använde oss av tyget Rut i halvlinne från Kardelen. Bredd 150 cm, pris 235:–/m.

Gör så här

1. Mät fönstret och anpassa tygåtgången: Beräkna ca 1+2 cm sömsmån längs varje långsida för dubbla fållar. Anpassa måttet på överkantens fåll efter hur kraftig gardinstången är. Tunneln måste vara så pass hög att gardinen kan dras fram och tillbaka utan problem. Beräkna 9+1 cm för nederkantens fåll.

2. Mät, pressa ner och sy fållarna längs långsidorna. Fortsätt med att sy kanalen i gardinlängdens överkant. Lägg slutligen upp gardinen på samma sätt.

Tips!

Fålla alla långsidor uppifrån och ner så minskar risken att sömmarna drar sig!

 

Sju tips för snabb stämning

1. Häng upp nya gardiner. Röda är alltid rätt, men även vita, grå, gröna och linnefärgade blir fina med rätt detaljer. Vår gardin syr du lätt själv med beskrivningen här intill.

2. Pynt är inte bara för granen! Här har vi hängt spånhjärtan i gardinen. Ett lätt sätt att piffa upp en enkel gardin. Pris 35:–/st, Växthuset.

3. Prova något annorlunda genom att hänga din blommande amaryllis uppochner. Häll lite vatten i den ihåliga stjälken så klarar den sig ett par dagar.

4. Satsa på en adventsstake som går att variera. Vi har fyllt vår med nötter, torkad frukt, kanelstänger och stjärnanis – närmare jul blir den fin med små julgranskulor. Ljusstake i metall, 79:–, Ica Maxi.

5. Fyll ett fat med julens frukter. Dekorera med nejlika och det doftar genast jul! Våningsfat i metall, 595:–, Caesar Collection.

6. Röda azaleor och begonior passar fint i julfönstret. Röda krukor med handtag, 75:–/st, vita krukor med julmotiv, 89:–/st, Växthuset.

7. Tomtar, ljus och smått roligt pynt hör julen till. I fönstret syns den röda elljusstaken Midja från Jotex, 449:–, och en röd trägris, 247:50, från Bengt och Lotta. På bordet har tomtefar och tomtemor, 99:–/st från Blomsterlandet, fått sällskap av tre små söta ljuslyktor från Ica Maxi. Pris 39:90/3-pack.

Foto: Anders Norrsell

 

Min bloggkollega Veronica får titt som tätt bildmeddelande i mobilen när jag varit och fyndat. Följande sms-konversation utspelade sig i lördags och handlade om den färgglada, broderade kudden i mitten. (De svarta-vita heter Lappljung Ruta och kommer från Ikea):

Jag (till bild): Hej, kunde inte riktigt bestämma mig så jag köpte den. Kram.

Veronica: Vad fin! Är det loppis? Den ser alldeles ny ut…kram!

Jag: Kupan i Hörby, 30 kr. Tyvärr är tyget på baksidan gubba-beige.

Veronica: Vilket kap! Bara att vända bort den beige sidan – ett motto som funkar på många saker i livet :)

Visst var det klokt sagt att Veronica? Gissa om min kudde genast blev mycket mer värd i mina ögon!

AV MARIA SVEMARK

Hur många är för mycket?

17 oktober, 2012, 12:10

 

Hur många är för mycket?

Det går givetvis inte att svara på utan att först bestämma vilken sorts prylar man pratar om. Men inte ens då går det att enas om ett bra svar, eftersom alla människor (läs: partners) har olika smärtgränser och olika stora källarförråd. Jag har ändå tänkt en del runt ämnet efter ett möte på Hem & Villa-mässan i Älvsjö i helgen. En tjej ville absolut inte köpa en prenumeration och rosa-blommig shoppingvagn av oss på Hemmets Veckotidning. Hon hade redan sjutton handväskor – ”för många”.

– Min man kommer inte att acceptera att jag drar hem en väska till, sa hon och tittade, lite bedjande, mot maken som stod bredvid med händerna i jeansen och en rynka i pannan.

När paret gått började vi småprata om vad som egentligen är för mycket? Sjutton handväskor, är inte det ganska rimligt? Sjutton skor är ju normalt. Fast kanske inte sjutton koftor. Eller?

Själv misstänker jag att jag har för många serviser. Den lilla kaffeservisen ovan slank ändå med hem från loppisen, eftersom dottern ville ha den till sina dockor.

Pepparkaksformar kan man åtminstone inte få för många av. De är användbara till så mycket mer än kakor. På jularna förvarar vi ett gäng formar hängandes på ett snöre, i köksfönstret. Ett annat gäng blir blickfång i en stor glasburk. Här används kattformen vid tårtdekoration. Försök att göra den kissemissen på fri hand!

 

AV MARIA SVEMARK

Att fynda i eget förråd

8 oktober, 2012, 16:10

Tallrikshyllan, stylad på barns vis. Nu ryker den ner - mamma vill ha!

 

Det finns så många roliga uttryck som har med garderober att göra. Ha skelett i garderoben, komma ut ur garderoben, till exempel. Min favorit är ändå Att shoppa i egen garderob. Det är ett uttryck som modebloggare använder när de får spunk på sitt eget beteende. Eller bara är allmänt panka. Gissar jag. Jag har funderar på hur uttrycket skulle låta om det uttalades av en loppisbloggare. Fynda i eget förråd, kanske?

Jag hade självpåtaget loppisförbud i helgen eftersom tiden helt enkelt behövde läggas på annat, som att till exempel höst-röja i trädgården. Eftersom vår trädgård i stort sett bara består av en gräsmatta, gammal mynta och självspridda smultronrevor går en höströjning hos oss ut på att jag säger tjena till myntan, tackar smultronen för ännu en säsong och drar upp tre tistel-liknande saker innan jag bär in (resterna av) barnens uteleksaker i lekstugan.

I lekstugan fick jag min lilla belöning för det, puh, hårda arbetet. På väggen hittar jag nämligen – ta-da! – en tallrikshylla! Som jag önskat mig, hela långa sommaren! Den hängdes upp där när lekstugan byggdes för fyra år sedan, men det hade jag förstås förträngt. Snacka om att göra fynd i eget förråd!

AV MARIA SVEMARK

 

- Åh, har du köpt en ridhjälm! sa maken när han öppnade skåpet.

- Ridhjälm?

Tystnad.

Det tog några sekunder innan vi förstod att historien upprepat sig.

Jag har flera gånger berättat om det fantastiska som hände förra sommaren,  då jag köpte en skrivbordshurts på en byaloppis och till min stora glädje fann att en av lådorna gömde vackra kartor från flera decennier. Det var helt enkelt ingen som brytt sig om att tömma hurtsen innan den skänktes och sedan såldes.

I år hände det igen. Det snygga retroskåpet till matrummet var fullt av, framför allt, broderier. Min smak? Nej. Nu ligger de ändå kvar där hemma eftersom jag har så fruktansvärt svårt att göra mig av med saker som jag vet att någon (läs: kvinna) ägnat timmar åt att skapa med sina händer.

Den lilla grisen med texten Världens bästa pappa och det orange-och-bruna skyddspappret ingick också. Plus en ridhjälm, alltså. Hämtas mot beskrivning.

Jag rider nämligen inte. Sista gången borde jag verkligen haft vett att stanna vid fikabordet utanför stallet. När vi kom till ridskolan blev vi uppmanade att ställa oss i två grupper – Ni  som ridit förr respektive Ni som inte vet hur en häst ser ut. Jo, de uttryckte sig precis så! Jag ställde mig i den senare. Jag hade nämligen på fullaste allvar trott att islandshästar var mindre.

Ridturen slutade med att pållen hoppade över ett stengärde, jag tappade balansen och rev upp tummen på…hette det träns eller stigbygel?

AV MARIA SVEMARK

 

 

Den här vill du säkert skriva om på Loppisbloggen, sa min kompis Emma och visade stolt upp den mjuka västen som sitter så fint på dottern Maj, 8 år.

Emma är en klädfyndare av rang. Medan vi andra for efter teakskåp på byaloppisarna i somras sprang Emma mot textilborden. Strategi: Samla kläder i stora pappkassar och sedan överrumpla försäljarna med att bjuda 100 kr/kasse. För de blev överrumplade. På byaloppisarna ger man sällan mer än 5 eller 10 kronor per plagg.

Emmas rekord sattes i juli. Då kom hon hem med tre kassar, 80 plagg för 300 kronor. Barnkläder, oanvända jeans, friluftskläder. You name it.

-Jag har räknat ut att jag gav i snitt 2,50 kr per plagg i somras. Västen var för liten för mig, men tänkte att barnens farmor kanske ville ha den. Men innan jag hann reagera hade Maj ritat mönster och sen for farmor hem och broderade. Visst blev den fin? säger Emma.

Den blev superfin! Tack för inspirationen!

MARIA SVEMARK

…som också är hyfsat bra på att fynda begagnade kläder. Mina bästa jeans gav jag 10 kr för.

 

 

 

 

Välkommen hem till Barbie!

12 september, 2012, 08:09

Life in plastic – it’s fantastic, sjöng Aqua i Barbie Girl på det goda 90-talet. Men hemma hos oss bor Barbie inte i ett prefabricerat plasthus, utan i ett gammalt träskåp som vi fyndat på loppis. Hennes inredning är till stor del också loppisfynd, eller kvarlevor från när jag själv var liten. Välkomna på husvisning!

Att bygga upp ett Barbie-hus från grunden har varit en riktigt rolig och inte så svår utmaning. Har man bara ögonen öppna finns det loppisprylar överallt som funkar i ett hem för 25-centimeterstjejer. Skåpet i Barbies TV-rum är ett ommålat nyckelskåp. Bordet var lite skavt och trist så det målades också om och fick blommönster med hjälp av decoupage-lim. De rosa sofforna är ett fynd från en second hand-affär för leksaker.

Barbies kök är platsbyggt, som det så fint heter i flådiga inredningsreportage. Diskhon är en gammal tvålkopp, blandaren några gamla skruvar från garaget. Keramikhällen en kakelplatta. Köksbordet har barnens pappa byggt av en träbit och några långa spikar. Duken är fastlimmad. Prylarna i köket har vi hittat efterhand på loppisar.

 

Det här vackra skåpet är också ett loppisfynd. Barbies garderob är en skön blandning av kläder från 50- till 10-talet. Den blå hatten virkade min mormor till mina dockor på 80-talet. Den var egentligen tänkt som äggvärmare!

Sindys nattygsbord från 70-talet håller än!

Barbies säng är en enkel korg som vi sytt en madrass, kudde och lapptäcke till. Barbies bebisar och husdjur – hon har många! – fick ett eget sovloft ovanför sängkammaren.

AV MARIA SVEMARK

 

 

En juvel från sekelskiftet

5 september, 2012, 16:09

Visst är den söt? Agnes Hagström från Malmö gjorde ett riktigt kap på sin allra första sommarauktion.

– Väskan och den lilla bonusspegeln kostade 50 kronor. Det var egentligen menat att den skulle auktioneras ut tillsammans med en stor pälskappa, men när jag påpekade att en så liten väska inte passade speciellt bra ihop med en stor kappa särade de på föremålen. Sen var det bara jag som bjöd på väskan, säger Agnes.

Nyfiken på värdet? Det var både jag och Agnes, och bad om hjälp av Malin Sveholm, intendent och expert på vintage på Bukowskis. Här är Malins svar:

”Beträffande Agnes fina väska så måste jag börja med att säga att det är jätteroligt när en ung tjej visar sånt intresse för det äldre och verkar uppskatta det! Väskan och den lilla börsen är från tiden kring sekelskiftet 1800/1900. Jag kan inte från bilden avgöra om de är ursprungligen tillhörande eller om de satts ihop i efterhand. Det var ju på denna tid populärt att gå på dans- och middagar och då använde man dessa små eleganta aftonväskor, vilka damerna ofta tillverkade själva. Dessa har underbart charmerande petit point-broderier. Under 1800-talets andra hälft blev denna broderiteknik med små, täta stygn väldigt populär. De vanligaste mönstren var just ymniga ros- och blommotiv och de prydde stolar, kuddar, gardiner, förhängen och väskor.

Dock är väl inte det här det mest populära idag. Idag uppskattas dyra märken framför fint handarbete. Men det innebär inte att Agnes inte gjort ett fint fynd. Jag har sett liknande i vintagebutiker och som kostat 300–400 kr, så om hon gav några tior så var det ett fynd, tycker jag. Och så är det väl fantastiskt att för en sådan liten peng hitta något att vara unik med?”

Agnes är nöjd – 300 kronor var hennes egen gissning.

– Det som tilltalade mig med väskan var nog åldern, för jag älskar verkligen vintage. Jag funderade inte över värdet när jag bjöd på auktionen eftersom jag inte trodde att jag alls skulle få dem. Nu i efterhand är det jätteroligt att få veta att den är värd lite! Jag tänker aldrig sälja den, den är ju mitt första auktionsköp!

MARIA SVEMARK

Fyndet var – ett lavemang…

31 augusti, 2012, 09:08

Vilken trevlig Kockums-pryl! Den köper jag.

Tänkte Christel Jansson och slog till. För 10 kr blev den hennes på Röke loppis i norra Skåne.

– Kockumskärlet hade en underlig slang på sig. Jag gick runt i vimlet med mitt fynd i famnen och visade glatt upp det för en vän från grannbyn. Hon undrade om jag visste att det var – ett lavemang! säger Christel, som till vardags arbetar som matte- och NO-lärare.

Tack för storyn, Christel! Har ditt fynd kommit till användning?

– Ja! Men jag skrapade bort gummislangen innan jag körde ner diskborstarna i den.

AV MARIA SVEMARK

I för sig råder det värsta Dallas-febern i landet just nu efter nypremiären i TV4 förra veckan.

Men, ändå. Hur i hela fridens namn kunde min man dra hem den här?

Jag har länge ondgjort mig över allt jobb det innebär att äta utomhus. Jag ser bara allt bök med att springa genom hela huset med mat, tallrikar, glas, bestick, grilltänger, ketchup, ketchupflaska 2 eftersom den första tagit slut, hushållspapper eftersom barnen spillt ketchup innan vi ens börjat äta, dricka, solhattar, servetter – som garanterat flyger iväg i vinden innan jag hunnit tillbaka ut. Flugsmällare behövs också, för om jag bestämt mig för att äta utomhus har familjen Geting ofta gjort upp samma planer.

När jag diskuterat det här med min käre make har jag fokuserat på en lösning: Vi äter inte ute.

Tyvärr tänkte han ett steg längre och köpte en serveringsvagn för 40 kronor på idrottsloppisen i lördags.

En praktisk, men FUL lösning. Fuskträ och fejkguld i kombination med vagnshjul från Vilda Västern.

Har den inbyggd ishink också?, undrade en kompis när jag berättade om vagnen. Det har det inte, men den har guldfästen för flaskor!

Lägg därtill att den ska bo i den här miljön: I ett hus i skogen.

Snälla J.R Ewing – kom och hämta tillbaka din vagn!

AV MARIA SVEMARK